Postadress
Åsögatan 200 A
116 32 Stockholm
Sverige

Arbetslokal
Alsnögatan 3
Stockholm

         

123 Street Avenue, City Town, 99999

(123) 555-6789

email@address.com

 

You can set your address, phone number, email and site description in the settings tab.
Link to read me page with more information.

Banner.png

Aktuellt

Premiär Morfars Mauser

Michaela Granit

Foto Sanni Siira

Foto Sanni Siira

Morfars_mauser affisch .jpg

Premiär 11 mars 2020 på Helsingfors Stadsteater, Lilla teatern med föreställningen Morfars Mauser av Marcus Rosenlund

 
IMG_6551.JPG

Tack ensemblen med Tobias Zilliacus, Pia Runnakko, Markus Riuttu och Joachim Wigelius, teamet runt scen, scenografi och kostymplaneringen Heidi Wikar, mask Jutta Kainulainen, ljus Ville Aaltonen, projiceringar Jyri Suominen och ljud Niklas Lundström.

Det blev en fantastiskt fin premiär med proppfull salong!

Vi hann precis en premiär innan hela Helsingfors Stadsteater med många andra teatrar stängde i Finland. Sorgligt, men vi måste alla göra vad vi kan för att hjälpas åt för att begränsa smittspridningen.

Fina recensioner fick vi mitt i allt kaos!

Vi hoppas föreställningen snart kan spela vidare!

Håll er uppdaterade på teaterns hemsida! https://hkt.fi/esitykset/morfars-mauser/

Läs mer om pjäsen, konstnärlig ingång, program, intervjuer och recensioner. HÄR!

Några axplock från finska tidningar:

”Morfars Mauser är en välspelad, gripande och ärlig föreställning om följderna av skolmobbning som skildrar det vuxna offrets raseri över att inte kunna släppa taget om det förflutna”. (Svenska Yle)

”Tobias Zilliacus äger sin roll från första stund.” (Hufvudstadsbladet)

(Helsingin Sanomat, direktöversatt)
”När minnenas kista öppnar sig finns ingen återvändo. De värsta barndomsminnena, de mörkaste hämndfantasierna och den alltigenom trängande hopplösheten stiger fram.”

”Modet att gnugga det svåra temat rakt i ansiktet på publiken, utan minsta vilostund, känns övertygande. Denna föreställning berörde, starkt. Åskådaren upplever pissandet i stöveln, söndrandet av stjärnkikaren, misshandeln på cell-nivå.
Detta har vi Michaela Granits (obönhörliga) regi att tacka för. Med skarpa drag tecknar hon som regissör fram den emotionella karta som blir synlig bakom det skedda. Hon lyckas få med sej arbetarbakgrunden och morföräldrarnas roll samt tidsbilden, utan onödiga förklaringar.

”Heidi Wikars scenografi med sina funktionella glas och projiceringar ger en känsla av rymd. ”

”Markus Riuttu lyser i sin tolkning av Henrik. Den arma pojken har ingen chans, feg och ensam växer han upp till en djupt olycklig och trasig människa.”

"Joachim Wigelius och Pia Runnakko gestaltar alla de andra, från föräldrar och morföräldrar till mobbare, och tillför en tacksam mångsidighet till de olika rollerna.” (Svenska Yle)

”Trots den obehagliga grundtonen består Morfars Mauser också av svärtad humor, skratt och värme” (Östnyland)

Bästa av allt, Marcus Rosenlund skriver efter föreställningen på facebook 11 mars kl. 23:40 ! 

“Så otroligt glad, tacksam och stolt för att jag fick vara med och bidra till det här! Tusen tack till er alla som skapade den makalöst fina – och grymt starka – föreställning som jag nyss bevittnade! Det känns som att jag har sprungit en halvmaraton, vilket Tobias Zilliacus ju måste ha gjort på riktigt, mätt enligt brända kalorier! Jag satt blickstilla hela tiden.

Hur som helst: ni är kungar och kunginnor allihopa! Det här är teamwork när det är som allra finast, hopvävt av helt gnistrande individuella prestationer!

Och nu känns det på riktigt som att jag har avslutat ett kapitel i mitt liv. En stor sten har rullat från mitt bröst. Och mormor och morfar skulle vara så stolta!”

Trailer: Making of Marcus Rosenlunds pjäsdebut Morfars Mauser. Premiär på Lilla Teatern 11.3.2020. Regi Michaela Granit, i rollerna Tobias Zilliacus, Markus Riuttu, Pia Runnakko och Joachim Wigelius.

https://www.youtube.com/watch?v=7bzOdKK_2Ok&feature=youtu.be

Morfars Mauser

Pressmeddelande 25.2.2020 / Tiedote 25.2.2020

Michaela Granit regisserar på Lilla Teatern /

Utanförskap som tema på Lilla Teatern

Vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlunds första fiktiva verk Morfars Mauser har urpremiär på Lilla Teatern den 11 mars 2020. Föreställningen regisseras av finlandsbördiga Michaela Granit, uppvuxen i Sverige och verksam som både regissör och manusförfattare. I Morfars Mauser tar hon tag i konsekvenserna av utanförskap och familjetrauman som går vidare generation för generation.

Morfars Mauser konfronteras huvudkaraktären Rolle, meteorolog, gestaltad av Tobias Zilliacus, av undanträngda känslor och minnen som får honom att som vuxen tappa konceptet mitt under pågående direktsändning. Pjäsen går in i Rolles blackout och fantasivärld, och tar fram de inre demoner som finns kvar där. De övriga skådespelarna Markus RiuttuPia Runnakko och Joachim Wigelius växlar mellan flera olika roller och blir till ekande röster i det undermedvetna.

Morfars Mauser är en stark och oerhört personlig historia. Marcus Rosenlund har skrivit pjäsen utgående från hur han själv som svårt mobbad hittade morfars gamla Mauser-pistol och fantiserade om att en gång för alla kunna tysta sina plågoandar”, berättar Granit, som också bearbetat manuset tillsammans med Rosenlund och Marina Meinander

Granit säger att hon gärna borrar ner sig i aktuella samtidsfrågor och älskar historier där hon får navigera bland minnen, drömmar och fantasier. 

- Det blir en häftig, starkt visuell föreställning, avslöjar Granit, som samarbetat med scenograf och kostymplanerare Heidi Wikar samt videoplanerare Jyri Suominen för att skapa den thrilleraktiga stämningen på scenen. De otäcka upplevelserna till trots bygger vi in en hel del skratt och skruvad humor, för Marcus Rosenlunds eget kännspaka tonfall får lysa igenom. Tragedi och humor måste inte utesluta varandra. Och ur mörkret växer en vilja att mötas, och tankar om vänskap och glädje. 

”De flesta av oss har upplevt mobbning och utsatthet ur någon synvinkel. Marcus Rosenlund frågar genom fiktionen: vad är konsekvenserna av mobbning och vilka sår bär vi med oss i livet”?

Michaela Granit är verksam som regissör i Sverige och internationellt sedan 1984 och har iscensatt en mängd uppmärksammade uppsättningar på bl.a. Dramaten, Riksteatern och Göteborgs Stadsteater. Till hennes senaste regiuppsättningar hör de publik- och kritikerrosade uppsättningarna ”Den stora elden”, Misantropen och Mig äger ingen. Bland hennes tidigare Finlandsprojekt kan nämnas Svinalängorna och Rose(John) på Svenska Teatern.

Marcus Rosenlund debuterar på Lillan som författare / Tiedetoimittaja Marcus Rosenlund kirjoitti näytelmän koulukiusaamisesta

TI, JOULU 10, 2019 11:04 CET

Pressmeddelande 10.12.2019 / Tiedote 10.12.2019

Den prisbelönta vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlunds första fiktiva verk Morfars Mauser får sin urpremiär på Lilla Teatern den 11 mars 2020. Föreställningen baserar sig på Rosenlunds egna erfarenheter om mobbning och den regisseras av svenska Michaela Granit. Tobias Zilliacus spelar huvudrollen.

Morfars Mauser baserar sig på Marcus Rosenlunds egna erfarenheter i 80-talets Grankulla där han växte upp och länge var utsatt för mobbning.  Pjäsen har fått sitt namn av en verklig pistol som Rosenlund hittade i sitt barndomshem. Föreställningen är en verklighetsbaserad skildring av en vänskap mellan två pojkar som båda befinner sig lägst ner i hackordningen i skolan. Mobbningen kulminerar i en fantasi om att ta med sin morfars Mauser till skolan och en gång för alla få slut på mobbningen.

Det tog mig flera år innan jag ens insåg hur hemska och mörka mina tankar hade varit. Då det begav sig förstod jag inte vidden och djupet av den svarta avgrund vid vars rand jag hade balanserat. Jag hade ingen aning om de potentiella, fasansfulla konsekvenserna. Jag ville bara få skratten och glåporden att tystna.” berättar Rosenlund.

Marcus Rosenlund är en omtyckt vetenskapsprofil, känd från bland annat radioprogrammet Kvanthopp som han gjort på Svenska Yle sedan 2005. I år tilldelades han statens informationsspridningspris för sin bok ”Väder som förändrade världen”.

Rosenlunds alter ego gestaltas av Tobias Zilliacus. Han får sällskap av Markus RiuttuPia Runnakko och Joachim Wigelius

För regin står Michaela Granit, för scenografi och dräkter Heidi Wikar, för ljudplanering Niklas Lundström och för ljusplanering Ville Aaltonen.

Morfars Mauser, premiär den 11 mars på Lilla Teatern (Georgsgatan 30).

Aktuellt - December 2019

Michaela Granit

fötter.jpg

Just nu förbereder jag en uppsättning av en nyskriven pjäs, Morfars Mauser av vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund för Helsingfors Stadsteater, premiär 11 Mars 2020 på Lilla teatern. Mer info kommer!

Aktuellt under hösten med projektet Dream Business i Finland. Över 200 studerande, pedagoger och experter möttes i Åbo!

Dream Business spelfilm och tillhörande pedagogiskt material har inspirerade Novia att ordna en konferens kring ämnet människohandel. Målgruppen var studerande och pedagoger inom socialt arbete och hälsovård inom Novia samt professionella aktörer inom dessa områden. I oktober anordnades ”Människohandel och det mänskliga mötet” i Campus Åbo. Konferensen inleddes med trailern till Dream Business och en presentation av filmen och det pedagogiska materialet. Jag och Anki Hellerberg-Sågfors ledde workshops där deltagarna fick bekanta sig med utbildningsmaterialet och föra diskussioner kring olika frågeställningar.

Programmet: Klicka här!

Dream Business, spelfilmen och sju utbildningsfilmer finns från våren 2019 på YLE Arenan i 5 år framöver. Tidigare visat på SVT Drama och varit tillgängligt på SVT/UR mellan 2016-2018.

LÄNK TILL FILMEN DREAM BUSINESS PÅ YLE ARENA: Klicka här!        

 Dream Business är en filmatisering av pjäsen med samma namn av Kerstin Perski. Regissör Michaela Granit har skapat en filmisk hybrid där scenens språk möter filmens bildspråk. Se: Film/TV

LÄNK TILL PEDAGOGISKA MATERIALET: Klicka här!

Filmen och utbildningspaketet har i Sverige och Finland bidragit till att unga människor tar ställning mot våld, förtryck och könsrelaterad exploatering. Materialet kan användas till alla gymnasie, socionom- och sjukskötarutbildningar, polishögskolan och juristutbildningar.

Från den 15 mars har YLE lagt upp filmen Dream Business och det pedagogiska materialet med lektionsstartare och övningar på Arenan och Vetamix. (YLEs kanal för skolor)

Michaela Granit

Skärmklipp 2015-08-27 19.40.34.png

Dream Business baserat på en pjäs av Kersin Perski i koncept och regi för filmatiseringen av Michaela Granit:

Se här!

Filmen skall också visas i tv senare i vår och YLE står för textning och översättningen till finska, men översättningen är inte färdig ännu så datumet har inte slagits fast.

Om filmen och projektet Dream Business: Se här!

Projektet Dream Business tar upp frågor kring människohandel. Det i sin tur kan leda till att unga människor kan ta ställning mot våld, förtryck och könsrelaterad exploatering.

Tilhörande pedagogiska filmer: Se här!

 YLE har skrivit två artiklar, en där filmen och kortfilmerna presenteras:

Se här!

 och en artikel med filmade delar där pilotprojektet vid Kyrkslätts gymnasium presenteras. Intervju med Michaela Granit, skådespelare Linda Zilliacus, lärare, elever och Elisabet Rhen m.m:

Se här!

Pilotprojektet vid Kyrkslätts gymnasium är ett bra exempel på hur man kan jobba med Dream Business för att ta upp frågor kring människohandel. Det i sin tur kan leda till att unga människor kan ta ställning mot våld, förtryck och könsrelaterad exploatering.

Vi har förankrat Dream Business vid Novia och Axell, blivande socionomer och sjukskötare som skriver sina examensarbeten om olika aspekter av människohandel. Förra veckan fick vi ta del av deras presentationer av arbetsprocessen i Åbo.


Instant Playhouse 2019

Michaela Granit

Hemsid Medverkande frstflik jan Instant 19.jpg

Jag var med och regisserade en av kortpjäserna på Instant Playhouse 2019 till förmån för SOS Barnbyar. Vilka intensiva, kreativa och givande dagar och nya roliga möten med kollegor!

Fem dramatiker, fem regissörer, femton skådespelare och ett stort produktionsteam fick det gemensamma uppdraget att inom loppet av 24 arbetstimmar skriva, repetera in och ha premiär på fem helt nya pjäser! Fredag förmiddag den 1 februari skrevs de fem manusen, på kvällen den 2 februari var det urpremiär!

Jag fick en underbar text ”Porjus” som Bengt Ohlsson skrev och jobbade tillsammans med de grymma skådespelarna Christine Meltzer, Nina Zanjani och Peter Eriksson!

_EPP3041.jpg
_EPP2991.jpg

Manus: Bengt Ohlsson (ej på bild), Regi: Michaela Granit, Skådespelare: Christine Meltzer, Nina Zanjani, Peter Eriksson, Produktionsassistent: Camilla Eriksson.

_EPP3879.jpg
_EPP3867.jpg
_EPP3901.jpg

Premiär av Den Stora Elden - Roland Schimmelpfenning - Norrbottensteatern

Michaela Granit

13 oktober hade jag premiär på uppsättningen av pjäsen Den Stora Elden av Roland Schimmelpfenning på Norrbottensteatern. En lysande ensemble med Mikael Odhag, Nora Bredefeldt, Maja Runeberg och Olof Yassin!

Stående ovationer och fin press!

Ta en tur upp till Luleå och vackra Norrbottensteatern och se Den stora Elden!

Speltider och boka biljetter! (Norrbottensteatern)

Den stora elden spelas på Norrbottensteaterns Scen 2
mellan 13 oktober – 20 december 2018

Andreas Hoofsten i Kuriren, skriver:

Låt det var sagt, jag känner mig in i märgen glad över att få chansen att skåda vår tids mänskliga kaos, vår tids politiska brist på mod så genuint och upprörande naket skildrat så här på Norrbottensteatern. Det var rent djävulskt bra! En sceniskt gestaltad syndaflod som kunde legat som bonusmaterial till FN´s klimatpanel IPCC´s raport om tillståndet i världen, publicerad alldeles nyligen.

"BRÄNNANDE AKTUELL"(Nk)

Spännande, högt tempo, snabba scenbyten och härligt absurda scener” (NSD)

"En spegel av dagens europeiska verklighet" (NK)

”Regissören tillika koreografen Michaela Granit har tillsammans med scenografen Karin Lind skapat en föreställning med driv, fint rytmiserad med inslag av hjärtekrossande scener där vi alla i publiken säkert skapade våra egna associationer” (NK)

”Tillsynes sömfritt glider de fyra aktörerna in och ut ur sin många olika roller”

Konstnärligt team:

Regi, koreografi & koncept filmprojektion: Michaela Granit. Scenografi, kostym & skulpturer: Karin Lind. Ljuddesign: Åke ”Donken” Karlsson. Ljussättare: Marcus Hagman och Mask: Isabella Löfgren Roberts, Originalmusik: Tomas Isacsson, Filmproduktion: Patrik Insted, Workshop: Simon Granit Ossoinak m.fl.

Trailer!

Läs mer om föreställningen, min konstnärliga ingång, pressröster med mera:

Föreställningens längd ca 2 tim 20 min, inklusive paus

NY-Den stora elden_affisch A3-1.png

På väg till Norrbottensteatern för att sätta upp Den stora Elden av Roland Schimmelpfenning!

Michaela Granit

Vi har kollationering nu på tisdag 14 augusti Skandinavienpremiär den 13 oktober!

Roland Schimmelpfennig har skrivit flera teatertexter som sätter ljuset på samtidens mänskliga identiteter och relationer, satta i ett globalt ekonomiskt och ekologiskt sammanhang. Pjästexter som ger plats för reflektioner, engagemang och skapar olika frågeställningar som driver mig att som regissör arbeta med hans pjäser. Den stora Elden är skriven som ett textflöde utan dialoger, uppdelat i fem delar som följer årstidernas växlingar. Historien och nutiden skaver mot varandra.

Texten målar poetiskt upp en arkaisk berättelse och bygger associativt upp ett universum, en metafor som vi kan spegla oss i. Vår tids aktuella teman och dilemman synliggörs, och med knivskarp skärpa visas hur orättvisor och maktförhållanden uppstår och präglar människors liv, hur vänner blir fiender, hur naturkatastrofer delar världen i rika och fattiga.

Läs mer om pjäsen, ensemble och team!

Länk till Norbottensteaterns hemsida:

PUBLIK OCH KRITIKER HYLLAR LÄNGTAN AV ANNA JORDAN!

Michaela Granit

Fotografi: Viktor Kjellberg

Varmt välkomna!

Läs här om min ingång till arbetet med pjäsen Längtan.

Länk till Playhouse teater, se speltider och boka biljetter här:


Svenska Dagbladet

Michaela Granits iscensättning är en knock-out. Totalt genomarbetad, trovärdig och med ett obönhörligt fysiskt driv. ”

"Längtan" är en pjäs om en vuxenvärld som sviker

Michaela Granit har iscensatt detta instängda, testestorontunga kammarspel med perfekt känsla för tonårsjargong och maniska tvångshandlingar. Alex Jubell och Filip Johansson spelar bröderna Harley och Robbi med en delad aggression och med ett kraftfullt och ständigt varierat utspel som tar andan ur publiken. Båda agerar med en fysisk intensitet och ett slags besinningslös utlevelseförmåga.

Maria Zakrisson Mortensson gör Yen, som får kontakt med bröderna. Hon ger Yen osäkerhet, men en sorts intuitiv, kärleksfylld pedagogik – som till sist ändå misslyckas.

Louise Rymes missbrukarmamma är ett mångfasetterat, kluvet porträtt av vilja och oförmåga.”

Läs hela recensionen SVD av Lars Ring:

Dagens Nyheter

Michaela Granits iscensättning är brutal men också tragikomisk. Var och en i ensemblen gestaltar sina karaktärer med en, mitt i vrede och förtvivlan, närhet också till de nyanser som lyfter spelet över socialrealistiska klichéer. Det är bra och det är angeläget och det är modigt av Playhouse”

Det är en misär som spelas fram av Alex Jubell och Filip Johansson med just den bröliga nervighet som fångar verkligheten in i minsta rap. Här pratar vi realism-naturalism som kliar och stinker oborstade tänder och rädsla.

Läs hela recensionen här i DN av Pia Huss:

Kulturbloggen

I regi av Michaela Granit ser vi ett drama som i äkta Bergman-anda tar sig an ämnen som svek, skuld, skam och bristande kärlek. Fokus är den komplicerade syskonrelationen två bröder emellan. Med humor och gravallvar angriper Granit ämnet. Regissören och Jordan formar människor av kött och blod att bry sig om. Skådespelet är starkt.”

Yen skildrar arbetarklassens våndor, om förbannelsen att en gång födas in i en viss ekonomisk grupp och aldrig ta sig därifrån. I Michaela Granits händer blir det en samtida historia. Längtan säger något om vår tid. Blicken är vänd mot den lägsta klassen, en ekonomisk grupp vi sällan ser gestaltas på scen. Det handlar om kampen och drömmen om att en dag nå toppen av ett isberg. Utan pekpinnar och tillrättalagda sanningar, med längtan i syn och kolmörker i blick, hittar Jordan och Granit hem.”

Läs hela recensioner här:

Teater Stockholm

”Åh, det är så otroligt fint spelat. Kanske känns det inte som att lära sig något nytt, men viktigare: att bli påmind om hur det faktiskt ser ut. För att lyckas med att påminna och beröra, få publiken att orka bry sig eller över huvud taget känna något krävs det närvaro på scen. Längtan har det! Det pulserar i rummet när de ensamma brödernas känslomässiga dysfunktion berättas.”

”En möjlig sammanfattning: mansrollen kräver ett distanserande till de egna känslorna – för att skydda sig mot att bli sårbar och kränkt. Längtan är ett bra exempel på vad som kan hända om en sådan distans får finnas under en längre tid, samtidigt som vi också får se vad som kan ske när något eller någon (Jennifer) bryter sig in.”

Läs hela recensionen här:

 

 

Stående ovationer på premiären av LÄNGTAN, Playhouse Teater

Michaela Granit

Jag är så glad för mottagandet av LÄNGTAN - en angelägen och idag viktig pjäs skriven av Anna Jordan!

Jag är så glad för mottagandet av LÄNGTAN - en angelägen och idag viktig pjäs skriven av Anna Jordan!

Tack alla fantastiska medarbetare och Playhouse Teater!

Filip Johansson, Alexander Jubell, Maria Zakrisson Mortensson, Louise Ryme (Skådespelare) Karin Lind (Scenografi) Daniel Douhan (Musik och Ljuddesign) Kevin Wyn-Jones (Ljusdesign) Maria Felldin (Kostymdesign) Nina Lagnefeldt (Maskdesign)
 

Läs här några tankar om min konstnärliga ingång till arbetet med föreställningen.
 

Recensioner

”Michaela Granits iscensättning är en knock-out. Totalt genomarbetad, trovärdig och med ett obönhörligt fysiskt driv.” 

Lars Ring, SvD
Läs hela recensionen här
”Michaela Granits iscensättning är brutal men också tragikomisk. Var och en i ensemblen getaltar sina karaktärer med en, mitt i vrede och förtvivlan, närhet också till de nyanser som lyfter spelet över socialrealistiska klichéer. Det är bra och det är angeläget och det är modigt av Playhouse”

Pia Huss, DN
Läs hela recensionen här
”Åh, det är så otroligt fint spelat. Kanske känns det inte som att lära sig något nytt, men viktigare: att bli påmind om hur det faktiskt ser ut. För att lyckas med att påminna och beröra, få publiken att orka bry sig eller över huvud taget känna något krävs det närvaro på scen. Längtan har det! Det pulserar i rummet när de ensamma brödernas känslomässiga dysfunktion berättas.”

”En möjlig sammanfattning: mansrollen kräver ett distanserande till de egna känslorna – för att skydda sig mot att bli sårbar och kränkt. Längtan är ett bra exempel på vad som kan hända om en sådan distans får finnas under en längre tid, samtidigt som vi också får se vad som kan ske när något eller någon (Jennifer) bryter sig in.”


Martina Rampling
Läs hela recensionen här